Säker blandning och ventilation

Den största faran: damm

Den största långsiktiga faran i arbetet med glasyr är damm, framför allt respirabel kristallin kiseldioxid: partiklar av kvarts eller kristobalit (kristallina former av kiseldioxid) som är så små att de når djupt ner i lungorna. Kristallin kiseldioxid kan utgöra ungefär 10 till 60 % av en glasyrs torrvikt, och de flesta leror (utom kaolin) och många fältspater innehåller också fin kvarts. Den brittiska arbetsmiljömyndigheten Health and Safety Executive (HSE) skriver att dammet ”är mycket fint och osynligt i normal belysning”, så ett rum som ser rent ut är inget bevis på att luften är ren.

Om dammet andas in under lång tid kan det orsaka silikos (stendammlunga), en lungsjukdom som HSE beskriver som ”allvarlig och obotlig” och som kan ”orsaka bestående invaliditet och förtida död”. Det kan också orsaka KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom: långvarig bronkit och emfysem), som förvärras av rökning. IARC, Världshälsoorganisationens cancerforskningsinstitut, placerar inandad kristallin kiseldioxid i grupp 1, ”cancerframkallande för människor”.

Kiseldioxid blir inte till ångor i ugnen, och en våt glasyr är ingen fara vid inandning om den inte sprutas: sprutdimma innehåller kiseldioxid och torkar till damm (se Sprutning, nedan). Försiktighet behövs när materialet är torrt: när säckar öppnas, när råvaror vägs, när pulver rörs ner i vatten och när droppar, sprutdimma och spill städas upp efter att de har torkat och blivit damm igen.

Hygieniska gränsvärden

Reglerna för arbetsplatser sätter ett hygieniskt gränsvärde: den största mängd kiseldioxid som en arbetstagare får andas in, som medelvärde under en arbetsdag på 8 timmar, i milligram (mg) eller mikrogram (µg, tusendels milligram) per kubikmeter luft.

Gränsvärden i arbetslivet för respirabel kristallin kiseldioxid (medelvärde under 8 timmar)
Region	Gränsvärde	Kommentarer
USA	0,05 mg/m³ (50 µg/m³)	OSHA:s gränsvärde. Arbetsgivare måste börja vidta åtgärder vid 25 µg/m³, ”insatsnivån”.
Storbritannien	0,1 mg/m³	Exponeringen måste dessutom hållas ”så låg som det rimligen är praktiskt möjligt”.
Europeiska unionen	0,1 mg/m³	Bindande gränsvärde (direktiv 2017/2398). Vissa medlemsstater har lägre gränsvärden.
Australien	0,05 mg/m³	Sedan juli 2020. I juni 2026 stödde de flesta ministrarna inte en sänkning till 0,025.
Nya Zeeland	0,025 mg/m³	Sedan 2023. WorkSafes standarder är vägledning, inte lagstadgade gränsvärden.

Vissa webbsidor anger 0,025 mg/m³ för Australien, men det officiella gränsvärdet är fortfarande 0,05. Rådet är detsamma i båda fallen: håll dammhalten så låg som möjligt.

Flera av EU:s medlemsstater har lägre gränsvärden än EU. Gränsvärdet i det egna landet, lagen som fastställer det och den nationella myndigheten för arbetsmiljö:

Gränsvärde i

Det hygieniska gränsvärdet för respirabel kristallin kiseldioxid i Sverige, ett medelvärde över 8 timmar (kontrollerat den 8 oktober 2026)
Kvarts	0,1 mg/m³
Kristobalit	0,05 mg/m³

Ett bindande gränsvärde. Fastställt i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:14, bilaga 1. Samma som EU:s bindande gränsvärde.

Den nationella myndigheten för arbetsmiljö: Arbetsmiljöverket. Myndighetens sida om kvartsdamm.

Kontrollerat på: av.se, av.se.

Det här är gränsvärden för arbetsplatser. De är bindande för arbetsgivare, så ingen inspekterar en keramiker som arbetar ensam hemma, men gemensamma verkstäder och skolor med anställda omfattas oftast (kontrollera de lokala reglerna). Dammet är detsamma hemma, och gränsvärdena visar hur stor faran är: 25 till 100 miljondels gram i varje kubikmeter luft, som medelvärde under en dag.

Nästan ingen har mätt dammet i hobbyverkstäder, så vi föreslår att allt arbete med torrt pulver behandlas som dammigt arbete.

De viktigaste vanorna

Det mesta skyddet kommer från vanor, inte från utrustning. HSE:s råd för keramikverkstäder börjar med att undvika pulver och arbetar sig sedan nedåt därifrån.

Undvik pulvret där det går

Köp färdigblandad våt glasyr när den passar arbetet. HSE:s första förslag är ”Köp in glasyr som är klar att använda, när det är möjligt”, eller glasyr i granulatform eller som glasyrslam.
Välj säkrare recept. HSE föreslår ”glasyrer som innehåller mindre kristallin kiseldioxid”. Digitalfire föreslår en fritta (fabrikstillverkat glas som malts till pulver och som löses upp mycket mindre än ofrittade råvaror) i stället för ofrittat bariumkarbonat, och en färgkropp (en industriellt tillverkad keramisk färg) i stället för stora mängder mangan, kobolt eller nickel för svarta glasyrer.

När pulver ändå används

Ös försiktigt. HSE säger att man ska ”hälla/ösa försiktigt ur säckarna” och undvika stora, djupa behållare, så att dammet har kortare väg att falla.
Ha locket på när en behållare inte används, även mellan vågen och hinken.
Arbeta där det inte drar. Väg upp råvarorna en bit från dörrar, fönster och gångar, och håll andra människor utanför rummet.
Tillsätt pulvret i vattnet. Vi föreslår att först hälla vattnet i hinken och sedan försiktigt tillsätta pulvret, i stället för att hälla vatten över en torr hög. Det är vanlig praxis, inte en regel från källorna.
Rör om med en omrörare, inte med händerna, och bär handskar.
Håll det vått. Städa upp vått spill ”så att det inte torkar”, och förvara våta rester i tätt slutna behållare.
Tänk på säckarna. Säckar har damm på utsidan. Rulla ihop tomma säckar försiktigt och lägg dem i en påse innan de slängs.
Förvara pulver övertäckt, inte direkt på golvet och en bit från ställen där folk går.

En rimlig prioriteringsordning

Köp färdigblandad våt glasyr och hoppa över pulvret.
Blanda från pulver under en kåpa med utsug, eller utomhus när det är vindstilla och en bit från andra människor; bär andningsskydd i båda fallen.
Inomhus utan kåpa: andningsskydd, försiktig ösning, locken på och våtstädning direkt.

Ordningen är vårt förslag, byggt på HSE:s princip att först och främst undvika pulver. Vägning och blandning steg för steg finns i Blanda en glasyr.

Andningsskydd

Ett andningsskydd är en mask som är certifierad för att filtrera fina partiklar ur luften som andas in. Det fungerar bara när det sluter tätt mot ansiktet, och det är ett stöd för bra vanor, inte en ersättning för dem.

Klasser per region

Klasser av partikelfiltrerande andningsskydd per region (ungefärliga motsvarigheter för glasyrdamm)
Region	Vanlig klass	Högre klass	Leta efter
USA	N95	P100	NIOSH-godkännande på masken eller förpackningen
Storbritannien och EU	FFP2	FFP3	EN 149 på engångsmasker; EN 140 halvmasker med EN 143 P2- eller P3-filter
Australien och Nya Zeeland	P2	P3	AS/NZS 1716

Den högre klassen filtrerar en större andel av de fina partiklarna. Källorna är oeniga om vad ett australiskt P3 filtrerar (minst 99 % eller minst 99,95 %), så köp den certifierade klass som säljs i regionen. En återanvändbar halvmask (som täcker näsa och mun, med utbytbara filter) med P100-filter (P3 utanför USA) är ett vanligt val i verkstäder.

Passform och tätning

En mask som läcker släpper in damm runt kanterna, oavsett klass. HSE varnar för att skäggstubb och skägg ”gör det omöjligt att få en bra tätning”.

Raka dig strax före arbetet. Rådgivningen skiljer sig åt om hur nyligen ”slätrakad” måste vara. En brittisk tillverkare, som hänvisar till HSE, säger rakad inom 8 timmar före arbetets start. Den australiska och nyzeeländska standarden för täthetsprovning ber om en rakning före en täthetsprovning, ”helst inom 12 timmar”. Att raka sig strax före arbetet uppfyller båda.
Om skägget behålls kräver en löst sittande fläktmatad skyddsmask (PAPR: en huva eller hjälm med en fläkt som tillför filtrerad luft) ingen tätning mot ansiktet.
Välj rätt storlek. Dålig passform är en stor orsak till läckage. Arbetsplatser använder en täthetsprovning, en kontroll av att en viss mask sluter tätt mot ett visst ansikte. Hemma föreslår vi att tillverkarens anvisningar för kontroll av tätningen följs varje gång masken tas på.

Enligt vår mening betyder passformen mer än klassen: ett välsittande N95, FFP2 eller P2 fungerar oftast bättre än ett löst sittande P100.

När man ska ha ett på sig

HSE säger att ett andningsskydd ”normalt inte behövs” där vägning och blandning sker i en ventilerad inbyggnad, men ”kan behövas för underhåll och rengöring”. De flesta hemverkstäder har ingen inbyggnad, så vi föreslår att ha ett på sig (minst N95, FFP2 eller P2; P100, FFP3 eller P3 är bättre) varje gång:

påsar öppnas eller pulver hälls ut;
pulver vägs och rörs ut i vatten;
torkad glasyr eller skröj skrapas, slipas eller mals;
något torrt städas, eller en dammsugare töms;
glasyr sprutas (i ett sprutskåp: se nedan).

Vad som inte är ett andningsskydd

Kirurgiska munskydd, tygmasker och enkla dammasker (”nuisance dust”-masker) utan NIOSH-, EN 149- eller AS/NZS 1716-märkning. Vi skulle inte lita på dem för glasyrdamm.
Ett partikelfiltrerande andningsskydd ”skyddar inte mot gaser, ångor” (OSHA), så det gör ingenting mot ugnsgaser.
Sköt det väl: OSHA noterar att ett smutsigt eller felanvänt andningsskydd ”kan bli en fara”. Förvara det rent, långt från dammiga arbetskläder.

Städning, kläder och händer

Damm som lägger sig på golv, arbetsbänkar och kläder virvlar upp i luften igen varje gång det rörs. Näst efter försiktig hantering är våtstädning den nyttigaste vanan som finns.

Våtstädning

Moppa och torka av med vatten. University of Utah rekommenderar att golv och arbetsytor våtmoppas dagligen, och HSE ber arbetsplatser att tvätta av ytorna i slutet av varje dag. Hemma föreslår vi att torka av och moppa efter varje blandningstillfälle.
Sopa aldrig torrt, borsta aldrig torrt och använd aldrig tryckluft. OSHA förbjuder detta där det ökar exponeringen, och HSE säger att damm aldrig ska borstas eller blåsas bort från hud eller kläder.
Dammsug bara med en maskin som är byggd för fint, farligt damm: HEPA i USA (ett filter som fångar minst 99,97 % av partiklar med en diameter på 0,3 µm), eller minst dammklass M i Storbritannien och EU. På andra håll: leta efter en motsvarande klassning. Vanliga grovdammsugare och hushållsdammsugare är inte klassade på det sättet, och vi skulle inte använda dem, eftersom fint damm kan passera igenom och komma ut med utblåsluften. Bär andningsskydd när dammsugaren töms.

Kläder, mat och händer

Ha kläder som bara används i verkstaden, av ett tättvävt tyg som inte samlar damm, och tvätta dem ofta (Utah föreslår varje vecka), separat från annan tvätt. HSE påpekar att dammiga kläder fortsätter att utsätta den som bär dem för damm när arbetet är klart, så vi föreslår att man byter om innan man går in i resten av huset.
Ingen mat, dryck eller rökning i verkstaden. Som Digitalfire uttrycker det: ”man bör inte förväxla bariumkarbonat med strösocker när man gör kaffe”. Märk alla behållare.
Tvätta händerna innan man äter, dricker, röker eller går på toaletten, och rengör under naglarna. Använd varmt vatten och mild tvål i stället för ett slipande rengöringsmedel.

Hur damm och råvaror hålls borta från barn och husdjur står i Förgifta inte familjen.

Punktutsug och sprutning

Punktutsug

Punktutsug (LEV, även kallat processventilation) fångar dammet där det bildas: en kåpa eller inbyggnad över arbetet, med en fläkt som drar luften bort från ansiktet och ut ur byggnaden. Det mesta dammet bildas vid vägningen, så HSE beskriver en inbyggd vägningsplats med en liten öppning framtill, och Digitalfire en kåpa med slitsar ovanför vågen. Om det finns ett punktutsug gäller HSE:s råd för arbetsplatser:

placera det en bit från dörrar, fönster och gångar, eftersom drag gör att det inte fungerar;
släpp in ren tilluft (frisk luft som ersätter den luft som fläkten för bort, genom en dörrspringa, ett fönster eller en ventil);
led ut frånluften utomhus, bort från dörrar, fönster och luftintag;
kontrollera att det är påslaget och fungerar innan arbetet börjar.

Ingen källa anger luftflöden för en kåpa i en hobbyverkstad. Utan kåpa får man förlita sig på försiktig hantering, andningsskydd och våtstädning.

Sprutning

HSE varnar för att sprutning ”kan ge dimma som innehåller RCS” (respirabel kristallin kiseldioxid) och att ”glasyrdimma torkar snabbt och blir till damm”. Alla källor vi hittade säger att man bara ska spruta i ett ventilerat sprutskåp.

HSE vill ha en inbyggnad med utsug och, ”där det är möjligt, ett sprutskåp med vattenvägg”, som fångar upp sprutdimman i vatten.
Använd en dekorskiva i skåpet, bär nitrilhandskar och andningsskydd, och rengör skåpet och dess filter innan sprutdimman torkar.
Att damma av skröjat gods med en borste före glaseringen ger också damm; vi föreslår en fuktig svamp i stället.

Spruta inte om det inte finns ett sprutskåp med utsug. Pensla eller doppa i stället: HSE nämner penselglasering och doppning som sätt att få mindre kiseldioxid i luften.

Ventilation av ugnen

Vad en bränning avger

Varje bränning avger gaser, även med bara lera i ugnen. Vatten och koldioxid avgår, tillsammans med ”lite kolmonoxid” från organiskt material som brinner, och Dave Finkelnburg kallar i Ceramics Monthly risken för kolmonoxid ”den mest akuta faran”. Kolmonoxid (CO) är en gas som berövar kroppen syre och orsakar trötthet, huvudvärk och yrsel. Svavel i piplera och stengodslera ger skröjbränningar deras lukt av ruttna ägg, och svavelgaser svider i ögon, näsa och lungor.

Glasyrråvarorna tillför mer. Vissa metalloxider bildar rök, ”särskilt koppar, zink, mangan”, som kan orsaka metallröksfeber, en sjukdom med frossa och feber. Bly ”förångas vid lägre temperaturer”, och flusspat, kryolit och lepidolit avger fluorföreningar. Ingen har publicerat mätningar från hobbyugnar, så vi föreslår att varje bränning ventileras.

Utsug genom ugnsbotten

Ett utsug genom ugnsbotten är en liten fläktenhet som monteras på ugnen. Det suger ut lite luft ur brännkammaren, späder ut den med rumsluft och leder ut den utomhus genom en kanal, så att ugnsgaserna fångas upp innan de når rummet. Ugnstillverkaren Skutt säger att alla ugnstillverkare rekommenderar ett sådant utsug.

Det behöver tilluft. Skutts EnviroVent 2 skickar ut 140 kubikfot (cirka 4 m³) luft utomhus varje minut, och lika mycket måste komma in igen.
Det för bort ”endast farliga gaser, inte värme” (Skutt) och bör gå oberoende av byggnadens uppvärmning och kylning.
Led ut det utomhus, bort från fönster, dörrar och luftintag. Finkelnburg rekommenderar en radialfläkt (centrifugalfläkt), inte en propellerfläkt.
Vissa lokala bestämmelser kräver utsug från ugnen, så kontrollera vad som gäller lokalt.

En kåpa (en huv ovanför ugnen) är alternativet. Den suger in gaser som läcker ut tillsammans med mycket rumsluft, men drar inget ur själva ugnen, och den behöver också tilluft.

Var ugnen ska stå

Vi föreslår ett garage, en bod eller ett rum som är avsett för ugnen snarare än ett bostadsrum, och ett utrymme som kan stängas för barn och husdjur, som Skutt råder.
Säkerhetsavstånd. Källorna skiljer sig åt: Skutt anger minst 18 tum (46 cm) till varje vägg eller brännbart material (allt som kan brinna), medan CIRMA, ett försäkringsbolag i Connecticut, föreslår 3 fot (0,9 m) till allt brännbart. Följ ugnens bruksanvisning; om den saknas, håll 18 tum till väggar och 3 fot till allt som kan brinna.
Golv. Använd ett obrännbart golv, till exempel betong eller keramiska plattor, aldrig trä, textilmatta eller vinyl. Håll virke, papper och lösningsmedel borta från ugnen.
El. CIRMA rekommenderar en egen grupp i elcentralen, inga förlängningssladdar eller överspänningsskydd, att kontakten dras ur mellan bränningarna och en brandsläckare inom 25 fot (7,6 m).
Värme i rummet. Enligt Skutt ska rummet hållas under 38 °C (100 °F), annars kan automatiken stänga av ugnen. Eftersom utsuget inte för bort någon värme kan ett litet rum också behöva en fläkt. Se till att sprinklerhuvuden och värmedetektorer inte sitter direkt ovanför ugnen.
Kolmonoxidlarm. Vi har inte hittat någon regel som kräver ett sådant larm för en elugn, men organiskt material som brinner bildar CO, så ett larm i ugnsrummet och i rummen intill är en förnuftig och billig åtgärd (se Förgifta inte familjen).

Raku ger stora mängder rök och CO; Utah råder till att rakubränna utomhus, bort från luftintag och fönster. Om själva bränningen: se Bränna i en enkel keramikugn.

Råvaror som kräver mest försiktighet

De flesta glasyrråvaror, däribland kiseldioxid, lera, fältspater och frittor, är främst en dammrisk, som vanorna ovan hanterar. En kortare lista är giftig i sig, genom inandning, förtäring eller hudkontakt. Digitalfire tillägger att färgkroppar i allmänhet är mycket säkrare än råa oxider, och att ”obalanserade glasyrer som avger giftiga metaller kan göras av vilka råvaror som helst”: livsmedelssäkerhet beror på hela receptet, inte på en enskild ingrediens.

En IARC-grupp är en cancerklassificering: grupp 1 betyder ”cancerframkallande för människor”, grupp 2A ”troligen cancerframkallande för människor”, grupp 2B ”möjligen cancerframkallande för människor” och grupp 3 ”kan inte klassificeras vad gäller cancerframkallande egenskaper för människor”, vilket betyder att det finns för lite belägg för att bedöma åt något håll.

Glasyrråvaror som kräver extra försiktighet
Råvara	Fara	Försiktighetsåtgärd
Blyföreningar och blyfrittor	”Mycket giftigt vid inandning eller förtäring”; förångas i ugnen vid lägre temperaturer än de flesta glasyrråvaror.	Undvik; Digitalfire säger: bara för experter. Utgå från att varje glasyr som inte är märkt ”blyfri” eller ”utan bly” innehåller bly.
Bariumkarbonat	Olösligt i vatten men löser sig i magsyra; påverkar hjärtat och musklerna (oregelbunden hjärtrytm, lågt kalium).	En bariumfritta eller strontium där receptet tillåter det; andningsskydd; märkt behållare.
Mangandioxid	Damm eller rök kan orsaka manganism, en sjukdom i nervsystemet som liknar Parkinsons sjukdom, vanligen efter 1 till 3 års exponering. Rök kan orsaka metallröksfeber.	Svarta färgkroppar i låga procentandelar i stället; vädra ugnen.
Kaliumdikromat och kromoxid	Krom(VI), som i dikromat, är IARC grupp 1. Den klassificeringen omfattar inte krom(III), som i kromoxid.	Undvik dikromat. Vi anser att kromoxid är långt mindre farligt, men håll dess damm nere.
Kobolt	Lösliga kobolt(II)-salter IARC 2A; kobolt(II)oxid 2B; svart Co₃O₄ grupp 3. Koboltkarbonat är klassificerat i EU som: kan orsaka cancer vid inandning, kan skada fertiliteten och misstänks kunna orsaka genetiska defekter (H350i, H360F, H341).	Håll dammet nere; färgkroppar för svart.
Nickelföreningar	Bland University of Utahs kända eller troliga cancerframkallande ämnen för människor.	Färgkroppar i stället för höga procentandelar.
Kadmium och selen, råa eller i färgkroppar	Kadmiumföreningar finns bland Utahs kända eller troliga cancerframkallande ämnen för människor.	”Endast av experter” (Digitalfire); läs säkerhetsdatabladet för varje färgkropp.
Antimon och vanadin	Trevärt antimon (som i antimontrioxid) IARC 2A; vanadin ”mycket giftigt vid inandning”.	Vanadin bara för experter; håll antimondammet nere.
Koppar och zink	Ugnsrök kan orsaka metallröksfeber; rå zinkoxid ”anses i allmänhet inte vara farlig”.	Vädra ugnen.
Litiumkarbonat	”Mycket giftigt vid inandning”. En expertkommitté inom EU drog slutsatsen att det kan skada fertiliteten, det ofödda barnet och barn som ammas; formellt antagande var inte bekräftat när vi kontrollerade.	Handskar och andningsskydd; förvara oåtkomligt för barn. Vi föreslår extra försiktighet under graviditet och amning.
Borax och borsyra	Klassificerat i EU som ”kan skada fertiliteten; kan skada det ofödda barnet”.	Handskar; bor från en fritta där det går.
Soda, pottaska, alkaliska fältspater	Hudirriterande.	Handskar.
Fluorspat, kryolit, lepidolit	Avger fluorgaser vid bränning; fluorspat irriterar också huden.	Led ut ugnsgaserna utomhus; handskar.
Talk	IARC 2A sedan juli 2024; talk förorenad med asbest räknas som asbest, grupp 1.	Plattformig (inte fibrös), asbestfri talk; kontrollera dess säkerhetsdatablad.

Borax, borsyra, soda och pottaska löser sig i vatten, så vi anser att de är de mest sannolika att tas upp genom skadad hud eller sväljas från otvättade händer.

Om ett recept kräver rått bariumkarbonat, mycket mangan eller något bly- eller kadmiummaterial, leta efter en version som använder en fritta eller en färgkropp i stället. Glazecalc kan jämföra kemin i originalet och bytet; prova sedan den nya glasyren.

Handskar, hud och ögon

Hud

Bär handskar vid arbete med våt eller torr glasyr; enligt Utah ”måste de bäras”. HSE nämner nitril för sprutning. Ingen källa jämförde handskmaterial, så vi föreslår nitril för allt arbete med glasyr.
Skyddskräm är inga handskar. HSE: ”’Skyddskrämer’ är inte ’flytande handskar’”.
Både kvartsdamm och vått arbete orsakar kontakteksem (röd, öm och sprucken hud), och sprucken hud släpper in ämnen. Tvätta med varmt vatten och mild tvål, och använd en kräm efter arbetet.
Täck över sår. Bariumföreningar anses till exempel inte kunna passera genom hel hud, men kan göra det genom skadad hud.

Ögon

Bär skyddsglasögon när glaserade föremål slipas. Vi föreslår dem också när pulver hälls ut.
Att titta in i en het ugn. Ugnar avger infraröd strålning (värme som inte syns) som ”kan orsaka grå starr”. De rekommenderade skyddsgraderna för glasögon med IR-skydd skiljer sig åt: 1,7 till 3,0 (University of Utah) och 2,0 till 5,0 (University of Calgary). Skyddsgrad 3 ligger inom båda; välj en mörkare om fläckar dyker upp i synfältet.

Läsa ett säkerhetsdatablad

Ett säkerhetsdatablad (SDB; på engelska SDS, på äldre MSDS) är leverantörens dokument om en produkts innehåll, faror och hantering. Varje råvara och köpt glasyr bör ha ett; titta på produktsidan eller fråga leverantören. Det har 16 avsnitt, och två är viktigast:

Avsnitt 2, Farliga egenskaper: klassificeringen, ett signalord som ”Fara”, faropiktogram (små varningssymboler) och faroangivelser.
Avsnitt 8, Begränsning av exponeringen/personligt skydd: hygieniska gränsvärden, de tekniska kontrollåtgärder som behövs (ventilation och utsug) och den skyddsutrustning som ska användas.

Faropiktogram och faroangivelser kommer från GHS (Globally Harmonized System), det internationella systemet för märkning av kemikalier. Borax har till exempel faropiktogrammet GHS08 för hälsofara, signalordet ”Fara” och faroangivelsen H360FD, ”kan skada fertiliteten; kan skada det ofödda barnet”. Såvitt vi vet använder säkerhetsdatablad i Storbritannien, EU, Australien och Nya Zeeland samma 16 avsnitt.

Kontrollera vilken form av kiseldioxid det är. HSE varnar för att kristallin kiseldioxid ”kan vara felaktigt märkt som ’amorf kiseldioxid’”.
”Inte klassificerad” betyder inte ”ofarlig”. En färdig glasyr utan faropiktogram ger ändå kvartsdamm när den är torr.

Den här guiden samlar publicerade råd, men den ersätter inte en råvaras säkerhetsdatablad, ugnens bruksanvisning eller de lokala reglerna. Där de skiljer sig från det som står här, följ dem.

Officiella råd i olika regioner

Det här är de primärkällor som är mest värda att läsa. De flesta är skrivna för arbetsplatser, men råden går bra att tillämpa i en hemverkstad.

USA: OSHA:s standard för kiseldioxid (29 CFR 1910.1053) och dess råd till den som själv väljer att bära andningsskydd; NIOSH:s varning om silikos.
Storbritannien: HSE:s faktablad COSHH essentials för keramik (COSHH är föreskrifterna Control of Substances Hazardous to Health, om kontroll av hälsofarliga ämnen), särskilt CR1 om beredning av glasyrer och färger och CR5 om sprutning av dem, samt HSE:s grunder i täthetsprovning.
Europeiska unionen: Direktiv (EU) 2017/2398 fastställer det bindande gränsvärdet för kiseldioxid; varje medlemsstats eget gränsvärde och dess nationella myndighet för arbetsmiljö finns under Hygieniska gränsvärden ovan. ECHA, Europeiska kemikaliemyndigheten, publicerar klassificeringar, till exempel för borater.
Australien: Safe Work Australias sidor om kristallin kiseldioxid och silikos.
Nya Zeeland: WorkSafe New Zealand fastställer exponeringsstandarderna för arbetsplatser; MBIE:s historik över standarden för kiseldioxid anger datumen.
Keramikugnar: Skutts guide för ugnsrum, Ortons och CCSA:s faktablad om ugnsgaser, och framför allt den egna ugnens bruksanvisning.